Differences
This shows you the differences between two versions of the page.
Both sides previous revision Previous revision Next revision | Previous revision Next revision Both sides next revision | ||
webbutv_05 [2012-09-13 15:23] Daniel Viström |
webbutv_05 [2012-09-13 15:28] Daniel Viström |
||
---|---|---|---|
Line 53: | Line 53: | ||
Din CSS-fil kan valideras med http:// | Din CSS-fil kan valideras med http:// | ||
+ | <php> | ||
+ | /* | ||
+ | < | ||
+ | <html lang=" | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | <meta charset=" | ||
+ | <link rel=" | ||
+ | </ | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | <h2> | ||
+ | Artikeln är till stora delar baserad på den artikel som finns i | ||
+ | <a href=" | ||
+ | </h2> | ||
+ | </ | ||
+ | </ | ||
+ | |||
+ | <nav> | ||
+ | < | ||
+ | <ol> | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | </ol> | ||
+ | </ | ||
+ | |||
+ | <section id=" | ||
+ | < | ||
+ | |||
+ | | ||
+ | < | ||
+ | <img src=" | ||
+ | alt=" | ||
+ | < | ||
+ | </ | ||
+ | < | ||
+ | ARPANET</ | ||
+ | <abbr title=" | ||
+ | Telekomgiganten AT& | ||
+ | <abbr title=" | ||
+ | oktober 1969 ledde Leonard Kleinrock ett forskarlag som lyckades få en | ||
+ | <abbr title=" | ||
+ | med en dator på ett annat forskningsinstitut. Det första meddelandet som skickades iväg | ||
+ | var kommandot " | ||
+ | kraschade emellertid efter att den tagit emot " | ||
+ | blev därför " | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | var att experimentera med tekniker för datanät, bland annat hantering av avbrott och | ||
+ | möjlighet att kringgå utslagna nätverksnoder. Det är troligtvis detta som har gett | ||
+ | upphov till myten att Internet skapades för att klara ett kärnvapenangrepp.</ | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | mellan sig med denna teknik. Det spred sig ganska fort till andra länders | ||
+ | universitet, | ||
+ | Högskola, det första svenska <abbr title=" | ||
+ | Vid denna tid fanns telnet, e-post, <abbr title=" | ||
+ | och vissa andra tjänster, men inte webbsidor.</ | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | för att skapa http-protokollet och vad man idag kallar World Wide Web eller | ||
+ | webben, ett system som möjliggör ihoplänkning av i princip all information. Dock | ||
+ | måste man ta i beaktande att det var ett universitet i Schweiz som var först med | ||
+ | den ursprungliga idén till detta.</ | ||
+ | </ | ||
+ | |||
+ | <section id=" | ||
+ | < | ||
+ | |||
+ | <p>I början av 1990-talet tog vanliga men erfarna datoranvändare äver. I mitten | ||
+ | till slutet av 1990-talet började " | ||
+ | World Wide Web slog igenom. Det skapade en hausse på IT omkring | ||
+ | millennieskiftet, | ||
+ | webbsidor på nätet och intensiv marknadsföring av bredband. Till slut sprack | ||
+ | IT-bubblan, och många av de nyanställda webbdesignarna blev arbetslösa. Men | ||
+ | IT-bubblan förde med sig att användningen av internet mångdubblades på några år, | ||
+ | jämförbart med försäljningsexplosionen av TV-apparater i början av 1950-talet.</ | ||
+ | </ | ||
+ | | ||
+ | <section id=" | ||
+ | < | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | Den används väldigt mycket och har stor betydelse, även om det dykt upp andra | ||
+ | sätt att skicka meddelanden, | ||
+ | missbruka eposttjänsten, | ||
+ | </ | ||
+ | | ||
+ | <section id=" | ||
+ | < | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | med Internet som grund. Den första webbläsaren skapades av Tim Berners-Lee på | ||
+ | Cern 1990. I samma tider började internetförbindelser erbjudas också kommersiellt. | ||
+ | Windows 95 stödde Internet och därmed blev det lätt för PC-användare i hemmen att | ||
+ | koppla upp sig. Dessa nya användare blev i första hand erbjudna sin internetleverantörs | ||
+ | webbportal och förblev ofta omedvetna om många av de andra tjänsterna på Internet.</ | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | men då Microsoft insåg Internets betydelse utvecklade de en egen webbläsare, | ||
+ | Internet Explorer. Microsoft dominerade marknaden för programvara för | ||
+ | persondatorer, | ||
+ | webbläsarmarknaden: | ||
+ | och företag och organisationer var ovilliga att licensiera och installera fler | ||
+ | tredjepartsprodukter än nödvändigt. Microsofts dominans och affärsmetoder ledde | ||
+ | till åtal i både USA och Europa för olovlig monopoltaktik.</ | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | <tr> | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | </tr> | ||
+ | </ | ||
+ | < | ||
+ | <tr> | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | </tr> | ||
+ | <tr> | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | </tr> | ||
+ | <tr> | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | </tr> | ||
+ | <tr> | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | </tr> | ||
+ | <tr> | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | </tr> | ||
+ | <tr> | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | </tr> | ||
+ | <tr> | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | </tr> | ||
+ | </ | ||
+ | </ | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | Safari, Opera och senare även Google Chrome. Dessa följer W3C standarderna | ||
+ | bättre och är bättre konstruerade ur säkerhetssynpunkt.</ | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | Internet ett modem, som via telefonnätet ringde till en server. Telefonlinjens | ||
+ | kapacitet är begränsad till 64 kilobit per sekund, varav modemen kunde använda | ||
+ | högst 56,6 kbps. Senare har de flesta internetanvändare övergått till att | ||
+ | använda olika former av fasta förbindelser, | ||
+ | <abbr title=" | ||
+ | telefonlinjen, | ||
+ | telefoniutrustningen förmedlar). Omkring millennieskiftet kom även | ||
+ | mobiltelefoner som kunde nå Internet och datoruppkopplingar baserade på | ||
+ | <abbr title=" | ||
+ | |||
+ | <p>I slutet av 2000-talet är Internet väletablerat i nästan alla länder, och i | ||
+ | västvärlden och många andra länder använder de flesta Internet regelbundet.</ | ||
+ | </ | ||
+ | | ||
+ | <section id=" | ||
+ | < | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | alla människor skulle kunna kommunicera med alla andra människor om vad de vill | ||
+ | baserat på datorteknik. Viktigt var <abbr title=" | ||
+ | EIES</ | ||
+ | som sattes upp 1978 av Torgny Tholerus och Jacob Palme. Dessa system hade många hundra | ||
+ | användare, som kunde diskutera och utbyta information, | ||
+ | telefonlinjer till en central dator.</ | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | användare kunde sätta upp olika tjänster för varandra baserat på datornät.</ | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | var lyckade system, många misslyckade försök gjordes också, t.ex. Viewdata i England | ||
+ | och Teleguide i Sverige.</ | ||
+ | |||
+ | < | ||
+ | framförallt att de lyckade system var underifrånstyrda. Vem som helst kunde | ||
+ | sätta upp nya tjänster och det är konkurrensen mellan alla dessa olika tjänster, | ||
+ | som är grunden för Internets framgång. Ett sådant system måste ha användbara | ||
+ | tjänster, det räcker inte med tekniken i sig. Att ta emot nyheter kunde man göra | ||
+ | via TV och boka biljetter via telefon. Systemet med hyperlänkar i webbsidorna, | ||
+ | att vilken sida som helst lätt kunde länka till vilken annan sida som helst var | ||
+ | betydelsefullt. År 1994 kom de första söktjänsterna, | ||
+ | väldigt mycket för Internets popularitet.</ | ||
+ | </ | ||
+ | | ||
+ | <section id=" | ||
+ | < | ||
+ | | ||
+ | <ul> | ||
+ | <li> | ||
+ | <a href=" | ||
+ | </li> | ||
+ | <li> | ||
+ | <a href=" | ||
+ | Internets historia i Sverige</ | ||
+ | </li> | ||
+ | </ | ||
+ | </ | ||
+ | | ||
+ | < | ||
+ | < | ||
+ | </ | ||
+ | </ | ||
+ | </ | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | */ | ||
+ | |||
+ | </ |