Differences
This shows you the differences between two versions of the page.
| Both sides previous revision Previous revision | Next revision Both sides next revision | ||
|
webbutv_05 [2012-09-13 15:23] Daniel Viström |
webbutv_05 [2012-09-13 15:28] Daniel Viström |
||
|---|---|---|---|
| Line 52: | Line 52: | ||
| All HTML ni skriver ska vara korrekt och validerad med exempelvis http:// | All HTML ni skriver ska vara korrekt och validerad med exempelvis http:// | ||
| Din CSS-fil kan valideras med http:// | Din CSS-fil kan valideras med http:// | ||
| + | |||
| + | <?php | ||
| + | /* | ||
| + | < | ||
| + | <html lang=" | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | <meta charset=" | ||
| + | <link rel=" | ||
| + | </ | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | <h2> | ||
| + | Artikeln är till stora delar baserad på den artikel som finns i | ||
| + | <a href=" | ||
| + | </h2> | ||
| + | </ | ||
| + | </ | ||
| + | |||
| + | <nav> | ||
| + | < | ||
| + | <ol> | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | </ol> | ||
| + | </ | ||
| + | |||
| + | <section id=" | ||
| + | < | ||
| + | |||
| + | | ||
| + | < | ||
| + | <img src=" | ||
| + | alt=" | ||
| + | < | ||
| + | </ | ||
| + | < | ||
| + | ARPANET</ | ||
| + | <abbr title=" | ||
| + | Telekomgiganten AT& | ||
| + | <abbr title=" | ||
| + | oktober 1969 ledde Leonard Kleinrock ett forskarlag som lyckades få en | ||
| + | <abbr title=" | ||
| + | med en dator på ett annat forskningsinstitut. Det första meddelandet som skickades iväg | ||
| + | var kommandot " | ||
| + | kraschade emellertid efter att den tagit emot " | ||
| + | blev därför " | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | var att experimentera med tekniker för datanät, bland annat hantering av avbrott och | ||
| + | möjlighet att kringgå utslagna nätverksnoder. Det är troligtvis detta som har gett | ||
| + | upphov till myten att Internet skapades för att klara ett kärnvapenangrepp.</ | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | mellan sig med denna teknik. Det spred sig ganska fort till andra länders | ||
| + | universitet, | ||
| + | Högskola, det första svenska <abbr title=" | ||
| + | Vid denna tid fanns telnet, e-post, <abbr title=" | ||
| + | och vissa andra tjänster, men inte webbsidor.</ | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | för att skapa http-protokollet och vad man idag kallar World Wide Web eller | ||
| + | webben, ett system som möjliggör ihoplänkning av i princip all information. Dock | ||
| + | måste man ta i beaktande att det var ett universitet i Schweiz som var först med | ||
| + | den ursprungliga idén till detta.</ | ||
| + | </ | ||
| + | |||
| + | <section id=" | ||
| + | < | ||
| + | |||
| + | <p>I början av 1990-talet tog vanliga men erfarna datoranvändare äver. I mitten | ||
| + | till slutet av 1990-talet började " | ||
| + | World Wide Web slog igenom. Det skapade en hausse på IT omkring | ||
| + | millennieskiftet, | ||
| + | webbsidor på nätet och intensiv marknadsföring av bredband. Till slut sprack | ||
| + | IT-bubblan, och många av de nyanställda webbdesignarna blev arbetslösa. Men | ||
| + | IT-bubblan förde med sig att användningen av internet mångdubblades på några år, | ||
| + | jämförbart med försäljningsexplosionen av TV-apparater i början av 1950-talet.</ | ||
| + | </ | ||
| + | | ||
| + | <section id=" | ||
| + | < | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | Den används väldigt mycket och har stor betydelse, även om det dykt upp andra | ||
| + | sätt att skicka meddelanden, | ||
| + | missbruka eposttjänsten, | ||
| + | </ | ||
| + | | ||
| + | <section id=" | ||
| + | < | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | med Internet som grund. Den första webbläsaren skapades av Tim Berners-Lee på | ||
| + | Cern 1990. I samma tider började internetförbindelser erbjudas också kommersiellt. | ||
| + | Windows 95 stödde Internet och därmed blev det lätt för PC-användare i hemmen att | ||
| + | koppla upp sig. Dessa nya användare blev i första hand erbjudna sin internetleverantörs | ||
| + | webbportal och förblev ofta omedvetna om många av de andra tjänsterna på Internet.</ | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | men då Microsoft insåg Internets betydelse utvecklade de en egen webbläsare, | ||
| + | Internet Explorer. Microsoft dominerade marknaden för programvara för | ||
| + | persondatorer, | ||
| + | webbläsarmarknaden: | ||
| + | och företag och organisationer var ovilliga att licensiera och installera fler | ||
| + | tredjepartsprodukter än nödvändigt. Microsofts dominans och affärsmetoder ledde | ||
| + | till åtal i både USA och Europa för olovlig monopoltaktik.</ | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | <tr> | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | </tr> | ||
| + | </ | ||
| + | < | ||
| + | <tr> | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | </tr> | ||
| + | <tr> | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | </tr> | ||
| + | <tr> | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | </tr> | ||
| + | <tr> | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | </tr> | ||
| + | <tr> | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | </tr> | ||
| + | <tr> | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | </tr> | ||
| + | <tr> | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | </tr> | ||
| + | </ | ||
| + | </ | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | Safari, Opera och senare även Google Chrome. Dessa följer W3C standarderna | ||
| + | bättre och är bättre konstruerade ur säkerhetssynpunkt.</ | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | Internet ett modem, som via telefonnätet ringde till en server. Telefonlinjens | ||
| + | kapacitet är begränsad till 64 kilobit per sekund, varav modemen kunde använda | ||
| + | högst 56,6 kbps. Senare har de flesta internetanvändare övergått till att | ||
| + | använda olika former av fasta förbindelser, | ||
| + | <abbr title=" | ||
| + | telefonlinjen, | ||
| + | telefoniutrustningen förmedlar). Omkring millennieskiftet kom även | ||
| + | mobiltelefoner som kunde nå Internet och datoruppkopplingar baserade på | ||
| + | <abbr title=" | ||
| + | |||
| + | <p>I slutet av 2000-talet är Internet väletablerat i nästan alla länder, och i | ||
| + | västvärlden och många andra länder använder de flesta Internet regelbundet.</ | ||
| + | </ | ||
| + | | ||
| + | <section id=" | ||
| + | < | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | alla människor skulle kunna kommunicera med alla andra människor om vad de vill | ||
| + | baserat på datorteknik. Viktigt var <abbr title=" | ||
| + | EIES</ | ||
| + | som sattes upp 1978 av Torgny Tholerus och Jacob Palme. Dessa system hade många hundra | ||
| + | användare, som kunde diskutera och utbyta information, | ||
| + | telefonlinjer till en central dator.</ | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | användare kunde sätta upp olika tjänster för varandra baserat på datornät.</ | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | var lyckade system, många misslyckade försök gjordes också, t.ex. Viewdata i England | ||
| + | och Teleguide i Sverige.</ | ||
| + | |||
| + | < | ||
| + | framförallt att de lyckade system var underifrånstyrda. Vem som helst kunde | ||
| + | sätta upp nya tjänster och det är konkurrensen mellan alla dessa olika tjänster, | ||
| + | som är grunden för Internets framgång. Ett sådant system måste ha användbara | ||
| + | tjänster, det räcker inte med tekniken i sig. Att ta emot nyheter kunde man göra | ||
| + | via TV och boka biljetter via telefon. Systemet med hyperlänkar i webbsidorna, | ||
| + | att vilken sida som helst lätt kunde länka till vilken annan sida som helst var | ||
| + | betydelsefullt. År 1994 kom de första söktjänsterna, | ||
| + | väldigt mycket för Internets popularitet.</ | ||
| + | </ | ||
| + | | ||
| + | <section id=" | ||
| + | < | ||
| + | | ||
| + | <ul> | ||
| + | <li> | ||
| + | <a href=" | ||
| + | </li> | ||
| + | <li> | ||
| + | <a href=" | ||
| + | Internets historia i Sverige</ | ||
| + | </li> | ||
| + | </ | ||
| + | </ | ||
| + | | ||
| + | < | ||
| + | < | ||
| + | </ | ||
| + | </ | ||
| + | </ | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | */ | ||